Utbredning
i rapportområdet:
Flertalet par häckar numera utmed kusten, samt några
par då och då vid insjöar.
Utbredning/häckningsområde:
I huvudsak på Gotland, Öland och längs med
våra kuster. Har även börjat etablera sig
i mindre kolonier längre in i landet. Utanför Sverige
är det i Ryssland som en stor del av populationen finns.
Trend:
Ser ut att vara en ökande art, både till häckning
och sträckande fågel.
Historik:
Namnet nämns första gången 1858. Det kommer
av artens karaktäristiska vita kinder och är väl
en översättning av det vetenskapliga namnet, leucopsis,
även om det egentligen betyder vitansiktad snarare än
vitkindad. Arten har även kallats havregås och
fjällgås. Fram till 1971 var den vitkindade gåsen
ingen Svenska häckfågel. Den sågs bara passera
här under sina höst- och vårflyttningar. Det
är inte klarlagt varför den sedan började häcka
i Sverige, då på Gotland. En förklaring skulle
vara att populationen i Arktis blev för stor, en annan
att några skadade fåglar blev kvar på Gotland
under vårflyttningen och började häcka där.
Under de första 10 åren höll sig beståndet
under 100 par, men senare omkring mitten av 1980-talet fanns
drygt 450 par.
Samtidigt hade friflygande fåglar från Skansen
i Stockholm, börjat häcka på Djurgården
och Fjäderholmarna och dessa har också ökat
kraftigt i antal under de senaste åren. Den första
sörmländska häckningen skedde 1982 i sjön
Likstammen. Även 1984 genomfördes en häckning
där. 1987 konstaterades så den första kust-häckningen,
i närheten av Nyköping, efter att starkt ha misstänkts
1986. 1987 häckade tre par i området och året
efter fem par, varav ett i Mälaren. Häckningarna
utanför Gotland kan ha ett samband med projekt Fjällgås,
där den vitkindade gåsen används som hjälp
att förändra fjällgåsens sträckvägar
och övervintringsområden. Att det även kan
vara andra ursprung visar ett ringmärkt exemplar på
Norsholmen, Gotland som iakttogs vid Sundbyholmsbadet, Sundby
29.9 1990. 1997 uppgick antalet häckande par i Sverige
till 3.600 par, men torde nu gissningsvis vara det dubbla.
Flyttning:
Höststräcket passerar rätt sent, i slutet av
oktober och i november. Flyttningen sker ofta nattetid. Den
övervintrar längs med kusterna kring England, Holland
och Danmark. I Sörmland passerar flertalet flockar långt
ute till havs under sträckperioderna, i yttersta skärgården,
varför iakttagelserna av detta sträck blir relativt
fåtaliga. Under våren så är sträcktiden
från slutet av mars april för de svenska
häckfåglarna, de fåglar som skall upp till
Arktis kommer senare.
|