Vitkindad gås
Branta leucopsis

En häckande art.


Vitkindad gås. Foto: Lars Hansson


Utbredning i rapportområdet:
Flertalet par häckar numera utmed kusten, samt några par då och då vid insjöar.

Utbredning/häckningsområde:
I huvudsak på Gotland, Öland och längs med våra kuster. Har även börjat etablera sig i mindre kolonier längre in i landet. Utanför Sverige är det i Ryssland som en stor del av populationen finns.

Trend:
Ser ut att vara en ökande art, både till häckning och sträckande fågel.

Historik:
Namnet nämns första gången 1858. Det kommer av artens karaktäristiska vita kinder och är väl en översättning av det vetenskapliga namnet, leucopsis, även om det egentligen betyder vitansiktad snarare än vitkindad. Arten har även kallats havregås och fjällgås. Fram till 1971 var den vitkindade gåsen ingen Svenska häckfågel. Den sågs bara passera här under sina höst- och vårflyttningar. Det är inte klarlagt varför den sedan började häcka i Sverige, då på Gotland. En förklaring skulle vara att populationen i Arktis blev för stor, en annan att några skadade fåglar blev kvar på Gotland under vårflyttningen och började häcka där. Under de första 10 åren höll sig beståndet under 100 par, men senare omkring mitten av 1980-talet fanns drygt 450 par.
Samtidigt hade friflygande fåglar från Skansen i Stockholm, börjat häcka på Djurgården och Fjäderholmarna och dessa har också ökat kraftigt i antal under de senaste åren. Den första sörmländska häckningen skedde 1982 i sjön Likstammen. Även 1984 genomfördes en häckning där. 1987 konstaterades så den första kust-häckningen, i närheten av Nyköping, efter att starkt ha misstänkts 1986. 1987 häckade tre par i området och året efter fem par, varav ett i Mälaren. Häckningarna utanför Gotland kan ha ett samband med projekt Fjällgås, där den vitkindade gåsen används som hjälp att förändra fjällgåsens sträckvägar och övervintringsområden. Att det även kan vara andra ursprung visar ett ringmärkt exemplar på Norsholmen, Gotland som iakttogs vid Sundbyholmsbadet, Sundby 29.9 1990. 1997 uppgick antalet häckande par i Sverige till 3.600 par, men torde nu gissningsvis vara det dubbla.

Flyttning:
Höststräcket passerar rätt sent, i slutet av oktober och i november. Flyttningen sker ofta nattetid. Den övervintrar längs med kusterna kring England, Holland och Danmark. I Sörmland passerar flertalet flockar långt ute till havs under sträckperioderna, i yttersta skärgården, varför iakttagelserna av detta sträck blir relativt fåtaliga. Under våren så är sträcktiden från slutet av mars – april för de svenska häckfåglarna, de fåglar som skall upp till Arktis kommer senare.


Svalanlänkar
Bilder på arten i rapportområdet.

Copyright © Rrk – Föreningen Sörmlands Ornitologer 2007, Alla rättigheter förbehållna.
E-post: Rrk sörmland