Utbredning
i rapportområdet:
Är observerad vid ett fåtal tillfällen. Alla
fynd utom ett är från kusten. Insjöfyndet gäller
en långstannande fågeln från Båven 2004.
Utbredning
i Sverige:
I Sverige har den observerats under alla årets månader,
observeras årligen. Framförallt utmed de sydsvenska
kusterna.
Flyttning:
Arten övervintrar utefter havskuster och på större
sjöar i Nordamerika, norra Europa och Brittiska öarna,
samt även bland annat i Nordsjön. Sträcket
är under hösten framförallt i oktober - november
och under våren i maj.
Häckningsområde:
Häckar i Nordamerika, Grönland och på Island,
samt i Barents hav.
Historik:
Svartnäbbad islom förekommer också i ett flertal
berättelser bland olika indianstammar i Nordamerika.
Några exempel av berättelser är en av stammen
Chippewa om hur den svartnäbbade islommen skapade världen,
en av stammen Micmac som beskriver Kwee-moo, den svartnäbbade
islommen, som var budbärare för stamhjälten
Glooscap. Ett flertal stammar i British Columbia anser att
när man hör många läten av svartnäbbad
islom, så förebådar det regn eller att islommen
är den som hämtar regnet. Det finns också
ett flertal berättelse om hur den fick sitt halsband.
Denna art är välkänd i Kanada och förekommer
på deras endollarsmynt, som därför fått
smeknamnet "loonie", och på deras 20-dollarssedel.
Den är både Ontarios och Minnesotas symbol. Oros-
och locklätet, som kan påminna om ett vansinnesskratt,
har ofta används som atmosfäriskt ljud i amerikanska
skräckfilmer, precis som storlommens ödsliga läte
ofta används i europeisk film.
|