Spillkråka
Dryocopus martius

En häckande art som påträffas året runt.


Spillkråka, Bastetorpsviken, Oxelösund. Foto: Anki Gustafsson

Text från bla Förteckning över Sörmlands fåglar (1992). Avstånden inom spillkråkornas revir rör sig mer om kilometrar än 100-tals meter. Det starka beroendet av skog gör också att arten inte kan förekomma i de större slättområdena i Sörmland. Således förekommer den ganska fåtaligt i landskapet. En ungefärlig täthet på 0,2 par/km2 skogsmark har ansetts vara trolig i Syd- och Mellansverige. Högljudda levnadsvanor och oskygghet gör den dock lätt att observera. För sin häckning är den beroende av äldre, grova träd, gärna asp. Det har visat sig tillräckligt med något enstaka grovt träd eller en mindre grupp och en måttlig närhet till gårdar eller andra hus tycks inte avskräcka. Det moderna skogsbruket tycks ännu inte ha varit någon betydande nackdel för artens förekomst. En stor del av näringen, skalbaggslarver och myror i multnande ved, kan hämtas i kvarstående stubbar på hyggena. Spillkråkorna förefaller att året runt leva ett mycket stationärt liv inom sina revir. Vid tex Hartsö-Enskär ses vissa år exemplar som antages vara på sträck, men det är knappast klarlagt ännu om de ändå inte tillhör den lokala populationen på de tallklädda skärgårdsöarna däromkring.
Svalanlänkar
	Bilder på arten i rapportområdet.