|
|
Havsörn
Haliaeetus
albicilla
En häckande art som påträffas året
runt.
Havsörn
som passerar Femörehuvud, Oxelösund. Foto: Thomas Larsson
|
Text
från bla Förteckning över Sörmlands fåglar
(1992).
Havsörnen har i Sverige två utbredningsområden,
ett i de nordliga fjälltrakterna och ett längs ostkusten.
Under långa tider har man utan tvekan kunnat säga
att Sörmland utgjort kärnområdet för arten
längs kusten. I början av 1900-talet fanns även
havsörnspar häckande i Båven (Högdahl,
1923), i Hjälmaren (von Post, 1925) samt troligen längs
Sörmlandssidan av Mälaren. När Bengt Berg år
1923 gav ut sin berömda bok "De sista örnarna"
var så gott som hela materialet hämtat från
Sörmlands skärgård, men ur texten kan man inte
få ett klart begrepp om hur stort antalet häckande
par då kan ha varit. Efter biocidåren anges 1969
i Vår Fågelvärld att det knappast fanns mer
än 4-5 par kvar i området. Det är dock inte
troligt att man då så väl kände till alla
par och boplatser. Siffran på antalet häckande par
i Sörmland ligger för närvarande på mer
än det dubbla.
De största hoten mot arten är idag störning från
det starkt ökade friluftslivet längs kusten, samt
det moderna skogsbrukets hårda framfart mot gammal skog.
Ett havsörnsrevir måste innehålla flera partier
av grov tallskog samt anslutande vattenområden, rika på
sjöfågel och fisk. Många av sörmlandskustens
gamla örntillhåll och revir har förblivit i
det närmaste oförändrade i sina gränser
årtionde efter årtionde. Däremot har häckningen
i dessa oftast förskjutits från de starkt störda
öarna, in till fastlandet. Därav framgår den
stora vikten av att gammal grov tallskog skyddas på fastlandet
längs hela kusten.
Äldre ringåterfynd visar att framför allt årsungar
förr lämnade landet under vinterhalvåret, medan
de äldre var mera bundna till ett åretruntrevir.
Ökat skydd och en omfattande vintermatning har både
i Sörmland och i övriga Sverige fått arten att
i mycket större omfattning stanna här hela året,
vilket i sin tur med säkerhet inneburit en högre överlevnad,
framför allt för ungfåglarna. Ringfynd har däremot
visat en viss rörlighet hos de unga sörmländska
örnarna, med förekomst och så småningom
även häckning i andra landskap, både norr och
söder om Sörmland. Avläsning från gömsle
av ringnummer på örnar vid sörmländska
åtlar, visar också att landskapet under vintern
kan hysa örnar från ett stort område, bla från
Finland.
Under de senast åren har man sett att havsörnen åter
häckar i Sörmlands inland vid större insjöar. |
|
Svalanlänkar
|
|
Bilder
på arten i rapportområdet. |
|