Grågås
Anser anser

En häckande art.


Grågås från Vängsöområdet, Gnesta. Foto: Bertil Karlsson


Utbredning i rapportområdet:
Finns häckande i hela rapportområdet.

Utbredning/häckningsområde:
Grågåsen häckar i Europa och Asien. I Sverige såväl vid kusterna som i inlandet. Vanligast vi ostkusten från Blekinge upp till Gävlebukten. Mer sporadiska häckningar längre norrut och i Norrlands inland. Hur många par som häckar i Sverige idag är oklart, men hösten 2005 räknades antalet grågäss till över 200.000.

Trend:
Under de senaste decennierna har grågåsen ökat kraftigt i antal

Historik:
Namnet nämns första gången ca. 1645, men det är oklart om det då verkligen var grågåsen som ämnades. ”Grå-” efter artens övervägande gråbruna dräkt och kanske i synnerhet de ljusgrå vingtäckarna. Arten har även kallats vildgås och skärgås. I Sverige häckade grågåsen förr ganska allmänt, men utsattes för häftig förföljelse under 1800-talet. Så 1912 när det var fara för att den helt skulle utrotas från landet fridlystes grågåsen. Långsamt började arten att återhämta sig men ännu 1960 fanns det bara 400 par i Sverige. Återinplantering skedde på 1920-talet av Bengt Berg vid Värnanäs i Kalmarsund. I Sörmland har en remarkabel ökning skett och då främst under de senaste två årtiondena. På 60-talet fanns endast några få par i skärgården. En häck-ningsuppskattning 1980 gav till resultat 32-50 häckande par, vilken följts av ytterligare ökning under mitten av 80-talet. Under åren 1970-75 skedde en inplantering av 102 grågäss vid Öster-Malma. Denna inplantering blev mycket lyckad och gässen spred sig till bla sjöarna Likstammen, Båven, Ludgosjön, Runnviken samt Storsjön vid Gnesta. Även landskapets västra och norra delar hyser lämpliga biotoper, främst näringsrika slättsjöar. Här kan bla Söderfjärden nämnas. Dessa gäss torde ha sitt ursprung från gäss som utplanterades i Västerås.

Flyttning:
Grågässen återkommer till Sörmland under mars - april från sina vinterkvarter i Holland, Frankrike och Spanien. Under hösten sker betydande ansamlingar av gäss i sjöar som Storsjön vid Gnesta, Lundbysjön i Husby-Rekarne, Stensjön, Söderfjärden samt Tullgarnsnäs. På den senare lokalen överstiger antalet ofta 2000 individer. Från oktober-november flyttar gässen mot söder.
Enstaka vintrar, dock ej årligen, ses någon individ i kusttrakterna. Vid något tillfälle har även inlandsobservation gjorts under vinterhalvåret.


Svalanlänkar
Bilder på arten i rapportområdet.

Copyright © Rrk – Föreningen Sörmlands Ornitologer 2007, Alla rättigheter förbehållna.
E-post: Rrk sörmland